Albanien i juni 2018

I våras bestämde vi oss för att tillbringa sista veckan i juni i Albanien. Vi valde att åka charter och hamnade på Hotel Royal G i Durrës, Eftersom många, liksom vi, har visat sig vara nyfikna på Albanien kommer här en liten reseberättelse. Den bygger på mina intryck och gör inga anspråk på att vara fullständig. Jag överlåter till den faktasökande läsaren att leta på nätet.

620B04EF-1F3D-4045-A433-1968915F56F0Vi valde som sagt att bo i Durrës Riviera på ett nybyggt hotell som öppnade i maj. Rent, snyggt och modernt men en del att jobba med. Ägarna är tydligen i fastighetsbranschen, men har för första gången valt att bygga och driva hotell. Det märks att arbetskraften är billig i Albanien eftersom det var minst dubbelbemanning jämfört med i Sverige på alla positioner. Lokalvårdarna svabbade till och med nerfarten till parkeringshuset.

När det gäller mat och dryck är det väldigt billigt på de allra flesta ställen. En lätt lunch med öl att dricka till kostade under hundralappen för två. En tvårättersmiddag med ett bra vin landade oftast runt 300 kr. Vi har i princip levt på fisk eller bläckfisk och goda sallader. Beställer man husets vin är det ofta albanskt. Billigt, men inte alltid så gott. Lägger man till några kronor får man ett bra italienskt vin istället. Man kan inte växla till sig albansk valuta i Sverige, men vi tog med euro som vi sedan växlade efter hand på hotellet. Tog även ut i bankomat vid något tillfälle.

Med tanke på lönerna i Albanien är det inte konstigt att priserna är låga. Vi pratade med en taxichaufför som jobbade tolv timmar om dagen, sju dagar i månaden för tio euro om dagen. Vad vi har förstått är det ingen ovanlig månadslön i Albanien. Arbetslösheten är hög och överallt ser man män som sitter och pratar över en kopp kaffe och en cigarett. Det var bara i Tirana som vi även såg kvinnor på caféerna.

Det verkar också finnas väldigt många fattiga människor här. Vi träffade på tiggare med barn och tiggande barn, strandförsäljare som sålde allt; badartiklar, glass, frukt, böcker, cigaretter, donuts, kläder, solglasögon, tyger och till och med duschdraperier. Vi såg också många som letade i soptunnor.

Priserna på resor är väldigt låga. För lokalbuss in till själva Durrës betalade vi ca två kronor per person, för sunkig minibuss från Durrës till Tirana 17 kr och för taxi från bussterminalen i Tirana till centrum 40 kr. Minibussarna som ofta är den enda ”kollektivtrafiken” används av både lokalbefolkning och turister.

FA692DF1-D0D9-42EA-8F82-87B8D5917C8FVi hann med två utflykter under veckan. En gick söderut med hyrbil (45 euro för en dag) till Berat och Vlora. Motorvägarna fungerade bra att köra på även om vägrenarna användes av åsnekärror, cyklar, fotgängare och melonförsäljare. Det fanns också på- och avfarter direkt från motorvägen in till butiker, bostäder och åkerlappar. Det värsta vi såg var två män som helt oberörda av trafiken stod och pratade med varandra över motorvägens mittbarriär. Småvägarna var i vissa fall helt bedrövliga med rena rama slukhålen.

Den andra utflykten var med buss/minibuss/taxi till Tirana där vi fokuserade på att besöka BUNK`ART 1. Bunkern byggdes på 1970-talet av kommunistregimen och diktatorn Enver Hoxha för att fungera som skydd mot en atombomb. Bunkern innehåller 106 rum i fem våningar och en del av bunkern är nu öppnad för allmänheten, dels som ett historiskt monument över kalka kriget, dels för konstinstallationer. Det var kalla kårar från det att vi gick in i bunkern tills vi kom ut igen.

Efter en vecka här tar jag två bilder med mig hem. En bild av ett land som har väldigt goda förutsättningar att utvecklas som turistland för sol och bad, men samtidigt en annan bild som visar att det inte räcker. Jag blir beklämd av att se fattigdomen och uppgivenheten. Alla dessa sysslolösa män som hänger på caféerna eller vid en vägkant. Det finns oerhört mycket att göra här i Albanien för att höja levnadsstandarden.

Kanske kan vi alla bidra i någon utsträckning genom att besöka landet.

8D77E203-AB09-4F21-84E5-17A5CC01B47E.jpeg

 

 

Annonser

Godhet övervinner ondska, kärlek nedkämpar hat

Så här möter jag Ystads kommuns medarbetare i min blogg på Ystads kommuns intranät i morgon bitti.

Sverige ser inte likadant ut som det gjorde förra veckan. Det där fredagslugnet som brukar infinna sig på eftermiddagen bara försvann när vi nåddes av den fruktansvärda nyheten från Stockholm. Ett terrordåd mitt i vår huvudstad med dödsoffer och många skadade. Jag fastnade själv i nyhetssändningarna och kom inte iväg från kontoret förrän framåt kvällen. Tog en tur på stan för att få något att äta och såg fyra poliser med förstärkningsvapen på Stortorget. Åkte vidare till Malmö och möttes även där av tungt beväpnad polis på Malmö C. Overkligt!

Nyhetsrapporteringen fortsatte. En misstänkt gärningsman var gripen. Stockholmarna överöste varandra med kärlek på nätet genom #openstockholm där man erbjöd mat, husrum, mänsklig kontakt, transporter m.m. Polis, räddningstjänst och sjukvårdspersonal fick beröm som aldrig förr. Jag är imponerad av både myndigheterna och civilsamhället, men inte förvånad när det gäller medmänskligheten. Vi såg mycket av den i Ystad och övriga Sverige redan hösten 2015.

I allt detta finns det fyra människor som mist livet och ett stort antal skadade. När jag funderar på hur många anhöriga, vänner, skolkamrater och arbetskamrater som berörs svindlar tanken.

Vi i Ystad kan inte göra så mycket. Vi flaggade på halv stång utanför rådhusen för att visa vårt deltagande och stöd för de drabbade. I invigningstalen på Klostret 750 år berörde samtliga talare det förfärliga som hänt. Museichefen Sebastian Goksör inledde med ett varmt tal som sedan följdes av kloka ord från biskoparna Johan Tyrberg och Anders Arborelius samt kommunalrådet Kent Mårtensson.

Alla vi andra, som inte är invigningstalare, kan prata med varandra. Om det hemska som har hänt, om vilket Sverige vi vill ha, om hur vi ska vara mot varandra och om hur vi som arbetar i en demokratiskt styrd organisation kan bidra till ett öppet Sverige.

Det är av Johan Tyrberg jag har lånat rubriken: Godhet övervinner ondska, kärlek nedkämpar hat. 

 

Guld och gröna skogar

I morse på väg till bageriet spelades Guld och gröna skogar i Ring så spelar vi.

Ensam i bilen lyssnade jag på hela texten för en gångs skull och tänkte att det är kanske så mångas idealbild av Sverige ser ut. Bidrar det kanske till att låten går hem i stugorna?

Ni vet, det är sommar och det är sol. Alla är unga och granna och älskar varandra och det är guld och gröna skogar. Pågarna svingar inga järnrör. Nej, de svingar varsin tös. Och spelemännen spelar som elden vore lös.

Visst är det vackert så. Och visst är det så att vi kan dela med oss av vårt guld och våra gröna skogar i dessa svåra tider.

Long time…

Mitt senaste inlägg hette Gå och rösta! Nu har svenska folket gjort det. I fyra val och några lokala folkomröstningar.

Funderar på den kommande regeringsbildningen och drar paralleller till den lokala ”regeringsbildningen” i Trelleborg som ska bli en följd av nedanstående valresultat.

Socialdemokraterna gick från 17 till 18 mandat i kommunfullmäktige. Ingen stor ökning, men första ökningen på många val.

Moderaterna tappade från 16 till 11 mandat och är nära de tio mandat man fick 2006.

Sverigedemokraterna ökade från sju mandat till 11 mandat och blev med knappt 300 röster färre än Moderaterna på nytt tredje största parti.

Lokala Söderslättspartiet gick från tre till fem mandat och är därmed det fjärde största partiet.

Folkpartiet, Centern och Miljöpartiet behöll sina två mandat i kommunfullmäktige, medan Kristdemokraterna tappade sina två och fick lämna kommunpolitiken.

Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet kom inte in i kommunfullmäktige.

I de diskussioner om lokal ”regeringsbildning” som nu pågår har Moderaterna och Sverigedemokraterna var för sig deklarerat att man går i opposition, medan övriga partier förefaller hålla dörren öppen för samarbete med Socialdemokraterna. Det innebär att det teoretiskt skulle kunna bli en majoritet med hela 29 mandat i kommunfullmäktige.

För att få ihop en majoritet med minst de 26 mandat som krävs klarar sig inte S med stöd av endast Söderslättspartiet och MP. Således behövs även C och/eller FP för att få ihop en majoritet.

Trelleborg kan alltså komma att styras av en på pappret stor majoritet, men som då består av fem partier som ska komma överens dels om politiken, dels om hur platserna i kommunstyrelse, nämnder och bolagsstyrelser ska fördelas. Skulle förhandlingarna spricka kan det på nytt bli minoritetsstyre i Trelleborg. I så fall troligtvis med flera oppositioner.

Det är ganska spännande att vara medborgare och anställd i Trelleborgs kommun!

Gå och rösta!

Idag har Trelleborgs kommun utbildat de röstmottagare som ska bemanna våra förtidsröstningslokaler inför EU-valet.

Idag har jag med glädje betalat in medlemsavgiften till ett politiskt parti för min dotters räkning.

Idag har jag pratat med vår gymnasieskolas elevambassadörer om kommunen, demokrati och politik och verkligen uppmanat dem som har åldern inne att rösta i årets val.

Det kan inte sägas för många gånger. Gå och rösta!
Gå och rösta!

20140423-210059.jpg

Centralt på Centralskolan nära Centralstationen

Idag hade vi en trevlig presskonferens om ett kommande byggprojekt där ett 80-tal lägenheter ska skapas dels i den gamla Centralskolan mitt i Trelleborg, dels i tre nya hus på den tidigare skolgården. Presskonferen hölls i ett gammalt klassrum och vi satt såklart i skolbänkarna!

Bygget som är på gång är tillsammans med renoveringen av vår gamla Centralstation, inför pågatågstarten i december 2015, något av ett startskott när det gäller att skapa det nya Trelleborg. Projekten kommer att följas av flera förtätningsprojekt i centrala Trelleborg dels när vår nuvarande brandstation blir tom, dels när området med vår nuvarande bussterminal frigörs i samband med att Trelleborg C etableras.

De kommande projekten kommer att ge befintliga och nya Trelleborgare fantastiska möjligheter att bo centralt med promenadavstånd till Trelleborg C med bussar, färjor och persontåg.

Välkommen till Trelleborg! Missa inte tåget!

Arvingarna

Inför tredje avsnittet ikväll såg vi ikapp avsnitt två av danska TV-serien Arvingarna igår.

Danskarna verkar ha lyckats igen och för en gångs skull är det ganska många för mig nya ansikten bland skådespelarna. Vet inte om även denna serie retar upp Englands premiärminister David Cameron. Han vill ju att BBC ska skärpa sig så britterna slipper vara så beroende av danska TV-serier. Dessutom var det väl så att serien Arvingarna som gick på 1970-talet var brittisk!

Nåväl, danska Arvingarna handlar om en världsberömd konstnärs död och hennes fyra barns liv efter moderns död. Arvet står såklart i centrum. Ska hennes 10-miljonershus delas på de fyra barnen? Ska det tillfalla en konststiftelse trots att gåvobrevet inte blev underskrivet innan konstnären dog eller ska nödtestamentet, som säger att yngsta dottern ska ha huset, gälla?

Hur är det nu ordspråket säger?

När Gud kommer med döden kommer djävulen med arvingarna!

20140421-185716.jpg